Artikler

Forfattere

Alena Khaslavskaya and Violeta Roso

Chalmers University of Technology, Department of Technology Management and Economics, Division of Service Management and Logistics, Gothenburg, Sweden

Artiklen er under review og derfor er der ikke link til artiklen

Svenska torrhamnar har ofta använts som fall i transportforskningen, men det finns ingen heltäckande studie som identifierar och kategoriserar svenska godstransport terminalanläggningar som uppfyller torrhamnsdefinitionen "intermodal inlandsterminal med direkt järnvägsförbindelse till en hamn där kunderna kan leverera/hämta sina containrar som direkt i hamnen".

Denna studie syftar till att beskriva dessa anläggningar och analysera dem med fokus på flera särskiljande egenskaper som identifierats från litteraturen om torrhamn. Studien använde primära och sekundära datakällor. Resultaten visar beskrivning och analys av identifierade torrhamnar i Sverige: inte bara antalet av dem växte från två i 2009 till 12 i 2022 finns det likheter men också skillnader när det gäller deras avstånd och plats, funktionalitet och tjänster, utvecklingsriktning, mognadsnivå, engagemang, verksamhetens geografi. En egenskap som de alla har gemensamt är Inifrån och ut riktningsutveckling

Keywords: torrhamnar, intermodal terminal, services

Forfattere

Violeta Roso¹, Ceren Altuntas Vural¹, Vendela Santén², Sara Rogerson², Christian Finnsgard², Hans-Henrik Hvolby³, Kenn Steger-Jensen³ and Bjørnar Thorsen⁴

1) Chalmers University of Technology, Sweden 2) SSPA, Sweden, 3) Aalborg University, Danmark 4) University of South-Eastern Norway

NOFOMA2022: 34^TH ANNUAL NOFOMA CONFERENCE 2022

Positionering av tomma containers (ECR) är resultatet av handels obalanser men också av andra faktorer som dynamisk verksamhet, osäkerheter, storlek och typ av utrustning, bristande synlighet och samverkan inom transportkedjan, samt transportföretags operativa och strategiska praxis. Därför är syftet med pappret att undersöka ECR-dynamik för att minska onödiga transporter. Primärdata har samlats in genom två intervjuronder med 10 olika företag som samarbetar med  Göteborgs Hamn när det gäller ECR: rederier, transportoperatörer, terminaloperatörer och speditörer. Resultaten visar att det finns två huvudsakliga drivkrafter för förbättringar av ECR: ekonomiska och miljömässiga. Ändå finns det nio barriärer såsom tekniska obalanser, dynamisk verksamhet, döda vinklar, strategier och operativ praxis, containerflottans storlek, antal inblandade aktörer, kontraktstyper och osäkerhetsfaktorer. De identifierade barriärer understryker ytterligare komplexiteten i containertransportkedjan. Resultaten av studien pekar på 14 olika förslag på potentiella förbättringar, det vill säga hur man kan minska de identifierade barriärerna. Det finns dock ingen enskild lösning som är genomförbar för alla barriärer för alla inblandade aktörer. Det slutliga målet med studien är minskad trafik på grund av förbättrad hantering av ECR som skulle resultera i lägre miljöpåverkan.

Forfattere

Using discrete-event simulation to compare congestion management initiatives at a port terminal.

Mihai Neagoe¹, Hans-Henrik Hvolby², Mohammad Sadegh Taskhiri¹ & Paul Turner¹, 2021.

Simulation Modelling Practice and Theory. https://doi.org/10.1016/j.simpat.2021.102362

1) University of Tasmania, Australia 2) Aalborg Universitet, Danmark

Artiklen undersøger effekten på lastbilkøer og emissioner ved at implementere forbedringer i infrastrukturen på en bulkgodsterminal. Analysen er baseret på en diskret simuleringsmodel samt empiriske data indsamlet fra brovægte og lastbil geo-positioneringssystemer. Modellen bruges til at foretage en scenarieanalyse af flere forbedringsmuligheder og vurdere deres følsomhed over for stigende trafik. De anvendte indikatorer er lastbilens leveringstider, ventetider, pålidelighed af leveringstid og emissioner fra motorens tomgang. Modelleringsresultaterne viser at tildeling af slottider giver det bedste resultat, lastbilens turn-around tid reduceres med op til 65 % mens tomgangsemission reduceres med op til 80 % sammenlignet med udgangspunktet. Studiet er gennemført med samarbejdspartnere i Australien som har foretaget dataindsamlingen og modeludviklingen

Forfattere

Jeberg¹, M. H., Sloth¹, S. H., Løgtved¹, J. H., Hvolby¹, H. H. & Steger-Jensen¹, K

Advances in Production Management Systems. Artificial Intelligence for Sustainable and Resilient Production Systems, IFIP WG 5.7 International Conference, Springer Science+Business Media, 2021 https://doi.org/10.1007/978-3-030-85910-7_68

1) Aalborg Universitet

Artiklen præsenter en beslutningsmodel der understøtter valg af den bedste distribution på eksisterende og nye markeder, hvor miljøpåvirkningen minimeres og indtjeningen optimeres. Modellen er testet på en dansk grossist, der ønsker at sælge sine varer på det norske marked. Via beslutningsmodellen er det muligt at vælge den bedste distribution og transportform til de enkelte markeder. Samtidig viser modellen at den optimale distribution og transportform er forskellig fra marked til marked. Modellen kan samtidig bruges til at vurdere, om der er basis for at ændre distributionen på eksisterende markeder. Artiklen afsluttes med en følsomhedsanalyse, som viser effekten på dækningsbidraget af øgede CO2-afgifter, som må forventes i årene fremover.

Forfattere

A Khaslavskaya, V Roso, I Sanchez-Diaz, C Altuntas Vural (2021) Value-Added Services at Dry Ports: Balancing the Perspectives of Different Stakeholders. Transportation Journal 60 (4), 406-438.

Syftet med studien är att undersöka vilka torrhamnstjänster som ger störst positiv påverkan på stakeholders och deras ändamål. Stakehoders som identifierades från litteraturen är torrhamnarna, torrhamnens kommun/region, hamnen, varuavsändare/speditör, rederier, järnvägsoperatörer och vägoperatörer. Metod baserad på multi-actor multi-kriterieanalys används för att möjliggöra utvärdering av olika scenarier med hänsyn till målen. Resultaten visar att bastjänsterna i de studerade torrhamnarna (lastning/avlastning, lager, spedition)  är avgörande för att etablera den initiala verksamheten. Att utöka tjänsteportföljen genom att lägga till ett bredare utbud av kundorienterade värdeadderande tjänster som sortering, rengöring, kitting, sekvensering, osv  genererar extra ekonomiska och miljömässiga fördelar för stakeholders.

Forfattere

Wide, P. and Roso, V. (2021) “Information on Resource Utilisation for Operational Planning in Port Hinterland Transport”, Transactions on Maritime Science. Split, Croatia, 10(2), pp. 477–487.

Olika perspektiv på resursutnyttjande skapar problem med användningen av information för operativa beslut i hamnens inland (hinterland). Syftet med studien är att undersöka användningen av information relaterad till resursutnyttjande för operativ planering inom hamnens inlands godstransporter, med ändamålet att underlätta dess förbättring. Resultaten visar att användningen av information om resursutnyttjande i operativa godstransportbeslut i hamnens inlandstransportsystem är begränsad och saknar en fullständig systemöversikt. Istället för informationen om beräknade parametrar används olika typer av uppskattningar av effektivitetsparametrar (inklusive resursutnyttjande) för olika beslut om verksamhetsplanering. Informationen om de beräknade indikatorerna måste kombineras med annan typ av information för att erhålla en effektiv nivå av resursutnyttjande; annars kan det generera felaktiga antaganden om utnyttjande. Artikeln bidrar till ämnet operativ godstransportplanering genom att beskriva användningen av information om resursutnyttjande.

Forfattere

Violeta Roso, Ceren Altuntas-Vural, Erik Frändberg, Raj Luhar, Sara Rogerson, Vendela Santén and Christian Finnsgård

Studier visar att ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande inom sjöfarten är cirka 40% och för att fartyg ska uppnå en break-even bör kapacitetsutnyttjandet vara cirka 80%. Därför är syftet med denna artikel att skapa en bättre förståelse kring kapacitetsutnyttjandet i sjöfartsindustrin för att utforska förbättringsmöjligheter för fartygsoperatörer. Studien genomfördes genom att undersöka nuvarande praxis bland fartygsoperatörer inom flera linjesegment, kategorisera och analysera information från de genomförda intervjuerna. Resultaten av studien visar att den planerade kapacitetsutnyttjandet varierade mellan linjesegmenten eftersom deras kundpreferenser och kostnadsstruktur skiljer sig åt. RoRo och RoPax fartygsoperatörer strävar efter ett lägre utnyttjande jämfört med container- och feeder. Tolv faktorer som begränsar fartygsoperatörernas förmåga att uppnå önskad utnyttjandenivå identifierades. De vanligaste faktorerna är branschegenskaper som säsongsvariationer, handelsobalanser och schemaegenskaper. Studien identifierade också 14 strategier som företag kan använda för att öka kapacitetsutnyttjandet, till exempel engagemang mellan kunder och fartygsoperatörer. eller anpassa rutter och avgångsfrekvens till förändrade efterfrågeförhållanden. Resultaten av studien kan användas som en plan för sjöfartsnäringen om hur man kan öka kapacitetsutnyttjandet.

Forfattere

Per Wide 
Lokesh Kumar Kalahasthi
Violeta Roso 

Chalmers University of Technology, Technology Management and Economics Department, SE-412 96, Gothenburg, Sweden.

Email: Denne e-mail adresse bliver beskyttet mod spambots. Du skal have JavaScript aktiveret for at vise den.

För att underlätta en övergång till intermodal inlandstransport har lösning via torrhamn föreslagits. För att uppnå en sådan övergång är hanteringen av operationella störningar med stöd av information avgörande för att säkerställa effektiva transportkedjor i hamnens inland. Därför är syftet med denna artikel att undersöka effektivitetspåverkan av information för hantering av störningar i hamnens inlandstransporter via en torrhamn för att skapa förutsättningar för effektiva intermodala inlandstransporter. Tre informationsscenarier konstrueras från studieobjektet för att kartlägga effekterna för hantering av störningen av en tågfördröjning till torrhamnen från hamnen. Simuleringsresultaten visar att resursutnyttjandet av de lastbilar som levererar containers från torrhamnen till mottagare kan ökas med information kring förseningen för störningshantering. Eftersom de flesta tidigare studier kring intermodala lösningar för hamnens inlandstransporter har fokuserat på störningshantering i direkt samband med hamnar bidrar denna rapport med insikter till inlandsdelen vid användande av en torrhamn. Bidraget från denna studie, till logistik- och transportchefer, ligger i den ökade förståelsen för vilken information som behövs, beroende på vilka effektivitetseffekter som är av betydelse för deras logistikkedja.

Forfattere

Per Wide 
Dan Andersson 
Violeta Roso 

Chalmers University of Technology, Technology Management and Economics Department, SE-412 96, Gothenburg, Sweden.

Email: Denne e-mail adresse bliver beskyttet mod spambots. Du skal have JavaScript aktiveret for at vise den.

Intermodala lösningar, jämfört med användning av endast väg, i hamnens inlandstransport involverar många aktörer och aktiviteter som ökar den operationella osäkerheten. Syftet med denna artikel är att undersöka informationens roll, genom ett informationsbearbetningsperspektiv, för operativ koordinering för att stödja hanteringen av störningar vid intermodala inlandstransporter. Ett kvalitativt tillvägagångssätt antas i en fallstudie för att få en fördjupad förståelse för operativ koordinering i ett inlandstransportsystem. Resultaten ger insikter om hur aktörerna använder informationsbehandling kring koordinering för att få mindre påverkan från störningar. Artikeln ger insikter till transportchefer i att förbättra hantering av störningar genom att förstå rollen av bearbetningen av information i realtid för koordinering i intermodala inlandstransportlösningar. Artikeln ger ytterligare bidrag för störningshanteringen utförd med hjälp av information från den dagliga koordineringen via ett informationsbearbetningsperspektiv i motsats till det dominerande fokus i koordineringslitteraturen kring koordinering på strategisk nivå.

FORFATTERE

Dawn Rusell
Kusumal Ruamsook
Violeta Roso

Chalmers University of Technology, Technology Management and Economics Department, SE-412 96, Gothenburg, Sweden.

Email: Denne e-mail adresse bliver beskyttet mod spambots. Du skal have JavaScript aktiveret for at vise den.

Hantering av ovisshet i försörjningskedjan genom att bygga flexibilitet i containerhamnkapacitet: ett logistiktriadperspektiv och COVID-19-fallet

De moderna försörjningskedjorna, inklusive containerhamnens logistik, kännetecknas av ökad osäkerhet som svar på marknadsdynamiken som drivs av en rad faktorer som socioekonomiska faktorer och förändrade försörjningskedjestrategier. Nyligen har händelserna och effekterna av dessa faktorer på global ekonomisk verksamhet och därmed containerhamnlogistik intensifierats av COVID-19-pandemin. Att ha flexibilitet i hamnlogistik är viktigare än någonsin för att kunna navigera i osäkerheter, speciellt nu efter COVID-19. Studien syftar till att utveckla en konceptuell ramverk för att fånga olika dimensioner av containerhamnens logistikkapacitet. En konceptuell ram, baserat på litteraturen, har tagits fram och den visar strukturen för olika kapacitetselement och samspelet mellan logistiktriaden av transport operatörer, hamnoperatörer och logistik service providers.

Denne artikel dokumenterer, at maritim transport har en mere kompliceret forretningsgang end vejtransport i form af væsentlig flere påkrævne dokumenter. Den komplicerede forretningsgang medfører et væsentligt tidsforbrug til indsamling, omstrukturering og videreformidling af oplysninger til og fra partnere.

Det har været kendt og accepteret i årtier, men i 2017 igangsatte en lang række maritime virksomheder projekter med det mål at digitalisere informationsstrømmen. De fleste initiativer blev igangsat af konsortier, mens Mærsk, i samarbejde med IBM, valgte at udvikle en generisk platform uden støtte fra de andre store maritime transportører. A.P. Moller - Maersk/IBM’s løsning (TradeLens) synes i løbet af 3 år at have dannet en industriel standard som dækker minimum 49% af markedet, mens mange af de konkurrerende initiativer synes at være afsluttet.

Dette er helt sikkert et skridt i retning af en grænseløs integration i hele transportforsyningskæden. Samtidig må den administrative byrde ved maritim transport forventes at blive langt mindre tidskrævende. Hermed understøttes maritim transport, som sammen med togtransport udgør de to mest miljøvenlige transportformer.

Summary

Studiet undersøger intermodale transportsystemer og deres udbredelse, herunder også nogle begrænsninger for deres udbredelse, som også begrænser de økonomiske og miljømæssige gevinster ved udbredelsen. Studiets formål er at udforske potentialet af digitale metoder og teknologier fra bl.a. industri 4.0 udviklingen og Internet of Things teknologier (IoT) til at nedbryde barrierer og optimere skift mellem transportsystemer. Studiet kommer frem til, at der er store potentialer i automation og digitale sensorteknologier, men at der samtidig er en udbredt tøven med at tage teknologier som IoT og Block Chain i anvendelse. Der findes en erkendelse af, at ”cloud logistics” generelt har et stort potentiale, men at anvendelsen kræver større villighed til at dele data blandt branchens aktører.

En kort engelsk abstract er tilgængelig som yderligere introduktion nedenfor og adgang til artiklen kan opnås via tidsskriftet ”Research in Transportation Business & Management”:

Denne artikel kan, især for virksomheder som arbejder med digitale løsninger i transportsektoren, give indblik i de konkrete muligheder og begrænsninger for såvel teknologier som logistiksystemer og bestræbelser i branchen.

Keywords: Internet of things, Blockchain, Cloud logistics, Digital tools, Transport networks